En mer likvärdig skola

2020-11-23 Dnr: U2020/02667/S

Utbildningsdepartementet

u.remissvar@regeringskansliet.se

En mer likvärdig skola, yttrande till Utbildningsdepartementet

Skellefteå kommun har valt att yttra sig gällande betänkandet SOU 2020:28 ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”. Yttrandet ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 2020-11-30. Skellefteå kommuns synpunkter på förslagen redovisas nedan.

Sammanfattning

Skellefteå kommun erfarenheter från samarbetet med Skolverket inom ramen för samverkan för bästa skola var positiva. Det nära samarbetet med Skolverket var givande för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete och för de kontakter med akademin som samarbetet medförde. Av den anledningen ser Skellefteå kommun positivt på den ökade statliga närvaron som ett regionaliserat Skolverk skulle innebära.

Skellefteå kommun är vidare positiva till förslaget om ett gemensamt antagningssystem. Dock är Skellefteå kommun kritiska till att varje skolenhet har möjlighet till egna urvalskriterier. För att underlätta för vårdnadshavare anser dock Skellefteå kommun att man bör ställa krav på gemensamma urvalskriterier för samtliga skolor i riket.

Skellefteå kommun förstår komplexiteten rörande ett nationellt sektorsbidrag, och anser att den fortsatta utredningen bör prioriteras och färdigställas snarast möjligt. I väntan på det är Skellefteå kommun positiva till att enskilda huvudmän, utifrån att de inte har samma omfattande åtaganden som kommunala, ska erhålla en minskad skolpeng. Dock ser Skellefteå kommun att det bör tas fram schablonbelopp, kanske på regional nivå, istället för det nuvarande förslag som lär innebära att frågan om skolpeng kommer att avgöras i rätten.

För en mer likvärdig skola vill Skellefteå kommun avslutningsvis peka på det absurda i den situation landet är för tillfället, som följd av SCB:s och Skolverkets tolkningar av sekretessreglerna. Skellefteå kommun menar att uppgifter om samtliga skolenheters förutsättningar, verksamhet och resultat behöver finnas tillgängliga för en likvärdig skola i Sverige.

Skellefteå kommun
Utbildning och arbetsmarknad Ledningsgrupp
Telefon: 0910-73 50 00

Postadress:
931 85 Skellefteå

Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Skellefteå

www.skelleftea.se

Organisationsnummer: 212000-2643

Sida 1(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

3.12.1 Staten bör ta ett större ansvar för skolans likvärdighet bl.a. genom att Skolverket etableras regionalt

Utredningens bedömning: Staten bör ta ett tydligare ansvar för att undervisningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska vara likvärdig och kompensatorisk. Statens skolverk bör etablera en regional närvaro för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region och fungera rådgivande och stödjande. Syftet är att bidra till en ökad likvärdighet och höjd undervisningskvalitet. Skolverket bör i sin regionala organisation

• stödja huvudmännen i regionen i deras resultatuppföljning,
• ansvara för att planera och genomföra vissa kompetensutvecklingsinsatser iregionen i samarbete med huvudmän och universitet och högskolor, och
• bedöma behovet av att nya skolenheter etableras i regionen.Skolverket bör ansvara för ytterligare uppgifter i enlighet med vad som föreslås i betänkandet i övrigt. Det är av stor vikt att ett nära samarbete med andra skolmyndigheter upprättas regionalt, t.ex. genom samlokalisering. Detta gäller särskilt Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolverkets arbete regionalt bör inte enbart avse förskoleklass, grundskola och grundsärskola utan också omfatta övriga skolformer liksom fritidshemmet.Skellefteå kommuns yttrande:Skellefteå kommun ser positivt på förslaget om Skolverkets regionalisering. Erfarenheter från Skolverkets nationella insats, Samverkan för bästa skola, har Skellefteå kommun sett som ett bra exempel på långsiktig och kvalitativ insats. Även om detta kunnat genomföras utan att Skolverket varit regionaliserat, ser Skellefteå kommun fördelar med det nätverk som skulle skapas med ett närmande till den statliga myndigheten som en regionalisering skulle innebära. Skellefteå kommun ser också positivt på att Skolverket skulle ansvara för resultatuppföljningen då den kompetens som krävs för en kvalitativ uppföljning skulle vinna på att uppföljningen görs på samma sätt. Så är inte fallet idag, där kommuner i hög grad gör olika i sin resultatrapportering. Slutligen ser Skellefteå kommun positivt på det nätverk som kommunerna skulle vinna på att ha Skolverket som mellanhand i dialogen med akademin. Inte bara gentemot akademin inom regionen utan antagligen mot universitet och högskolor i andra regioner. Skellefteå kommun ser dock en potentiell risk om ett regionaliserat Skolverk skulle del- eller helfinansieras av kommunala eller regionala medel, något som då kan innebära lägre likvärdighet på nationell nivå. Skellefteå kommun vill därför poängtera vikten av att Skolverket fortsatt finansieras av statliga medel, och inte av regionala eller kommunala medel.

Sida 2(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

4.6.1 Aktivt verka för en allsidig social sammansättning

Utredningens förslag: Huvudmännen för förskoleklassen och grundskolan ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. Rektor för en förskoleklass eller grundskola ska inom givna ramar ha ett ansvar för att verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser positivt på intentionerna med förslaget men anser att det är svårt att som huvudman att kunna påverka sammansättningen när vårdnadshavare gör aktiva skolval.

Utredningen tar inte hänsyn till kommuner med många skolenheter över ett stort geografiskt område i tillräckligt hög grad. Förslaget ses därför från Skellefteå kommuns håll mer som en markering av en önskad riktning, än en reell möjlighet för huvudmannen att i praktiken kunna påverka den sociala sammansättningen av elever på skolenheter. Skrivningar om hur detta ska hanteras utifrån geografi menar därför Skellefteå kommun vore därför önskvärt. På rektorsnivå ser Skellefteå kommun det som enklare att arbeta för en allsidig social sammansättning inom skolenheten.

Skellefteå kommun vill dock poängtera att om förslaget ska få en praktisk betydelse behöver reglering av fördelning av platser efter givna kvoter vara tydlig samt att regleringen för skolskjuts behöver ses över.

4.6.2 Förbättra tillgången till och kvaliteten i uppgifter om skolväsendet

Utredningens bedömning: Uppgifter om samtliga skolenheters förutsättningar, verksamhet och resultat behöver finnas tillgängliga.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser att förslaget är centralt, då ett likvärdigt skolväsende förutsätter likvärdiga regler och tillgång till uppdaterad information för alla intressenter såsom elever, vårdnadshavare, huvudmän, intresseorganisationer samt myndigheter. Skellefteå kommun menar att frågan om sekretess enbart bör som relevant när det kommer till enskilda barn och elever i verksamheten. All annan information bör vara offentlig.

5.7.1 Ansökan om skolplacering

Utredningens förslag: Placering av elever i förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor med kommunal huvudman samt mottagande av elever i förskoleklass,

Sida 3(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

grundskola och grundsärskola med enskild huvudman ska föregås av en ansökan från vårdnadshavarna.

Skellefteå kommuns yttrande: Skellefteå kommun har inga synpunkter.

5.7.2 Ett gemensamt skolvalssystem

Utredningens förslag: Beslut om placering respektive mottagande vid samtliga kommunala och fristående skolor ska ske genom ett nationellt skolvalssystem.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser positivt på förslaget med ett nationellt skolvalssystem för samtliga skolor, genom att på så sätt underlättas informationen för vårdnadshavare genom möjligheten till en sammanhållen information och kommunikation.

5.7.3 Skolverket ska ansvara för skolvalssystemet

Utredningens förslag: Statens skolverk ska ansvara för det nationella skolvalssystemet för samtliga enskilda och kommunala huvudmän. I detta ingår att hantera ansökan, urval, mottagande i fristående skolor samt placering i kommunala skolor till förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Statens skolverk ska ansvara för att vårdnadshavare ges information om skolvalet och om olika valalternativ.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser positivt på förslaget att ett regionaliserat Skolverk ska sköta skolvalsadministrationen för alla skolor.

5.7.4 Uppgift om dimensionering och urvalsgrunder

Utredningens förslag: Huvudmän för skolenhet med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska till Statens skolverk ange hur många elever de kan ta emot vid varje skolenhet i förskoleklass samt i respektive årskurs i grundskola och grundsärskola. Kommunala huvudmän ska ange hur skolplaceringsregeln rimlig närhet ska tillämpas i kommunen. Samtliga huvudmän ska ange vilka urvalsgrunder som ska gälla för varje skolenhet i förskoleklass och respektive årskurs i grundskola och grundsärskola. Flera urvalsgrunder ska kunna användas i ett och samma urval. Om fler än en urvalsgrund används ska huvudmannen ange i vilken omfattning de tillämpas och hur de förhåller sig till varandra. Statens skolverk ska godkänna utformningen av de urvalsgrunder som huvudmän väljer att använda sig av. Ett sådant beslut ska gälla omedelbart. Om inte

Sida 4(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

tillräckligt antal elever kan placeras enligt de urvalsgrunder som Skolverket godkänt ska övriga platser tilldelas elever enligt urvalsgrunden lika möjligheter.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ställer sig frågande till hur förslaget till skolvalssystem kan fungera i en kommun som är geografiskt stor. Det bör exempelvis klarläggas hur skolvalet i en geografiskt stor kommun ska hanteras. Hur blir det om fler söker till en skola som ligger långt från nästa skola med ökad skolskjuts som följd? Skellefteå kommun ser att skolskjutskostnaderna kan öka och därför bör det ses över hur kommuner med stor geografisk yta kan stöttas vid en sådant här förslag.

5.7.5 Skolbyte sker vid terminsstart som huvudregel

Utredningens förslag: En elev ska endast få byta skola i samband med terminsstart. Om det föreligger särskilda skäl ska skolbyte tillåtas även vid andra tidpunkter under terminen. En ansökan om skolbyte ska hanteras av Statens skolverk.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser positivt på förslaget då det ger bättre förutsättningar för verksamheten att anpassa organisationen till de förändringar som elevbyten innebär.

5.7.6 Överklagande av Skolverkets beslut

Utredningens förslag: Beslut av Statens skolverk att underkänna en huvudmans urvalsgrunder får överklagas av huvudmannen till allmän förvaltningsdomstol. Beslut av Statens skolverk att frångå vårdnadshavares önskemål om skolplacering med hänvisning till att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Andra beslut av Statens skolverk att placera en elev vid en skolenhet med kommunal eller enskild huvudman får inte överklagas.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun förutsätter att Skolverket, om detta förslag går igenom, också hanterar eventuella överklaganden rörande beslut om placering pga organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Detta då det enligt förslaget är Skolverket som fattar dessa beslut.

6.5.1 Principer för placering och urvalsgrunder för skolor med kommunal huvudman

Sida 5(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

Utredningens förslag: En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet, ska ett urval göras. Vid urvalet till en kommunal skolenhet får en eller flera av följande grunder användas:

• syskonförtur,
• kvot,
• geografiskt baserat urval, • skolspår och
• lika möjligheter.

Platser får avsättas för elever som på grund av särskilda skäl bör ges företräde framför övriga elever till en viss skolenhet. Om elevens vårdnadshavare inte har inkommit med en ansökan om skolplacering eller om önskemålen i ansökan inte kan tillgodoses, ska eleven placeras vid en skolenhet med kommunal huvudman i rimlig närhet till hemmet. Vårdnadshavares önskemål om en viss skolplacering får frångås om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser positivt på att antalet urvalsgrunder ökar jämfört med idag. För att underlätta för vårdnadshavare anser dock Skellefteå kommun att man bör ställa krav på att detta fastställs i god tid innan ansökningarna äger rum.

6.5.3 Omplacering av elever med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero

Utredningens förslag: Kommunen får placera en elev vid en annan skolenhet om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Skellefteå kommuns yttrande:
Skellefteå kommun ser positivt på förslaget.

6.5.4 Skolskjuts

Utredningens förslag: Rätt till skolskjuts gäller inte för elever som väljer att gå i en annan skolenhet än en som de skulle ha placerats vid enligt principen om skolplacering i rimlig närhet till hemmet. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i dessa fall.

Skellefteå kommuns yttrande:

Sida 6(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

Skellefteå kommun anser att rätten till skolskjuts, för elever som har växelvis boende, bör ses över i lagstiftningen. Detta då den saknar reglering och hanteringen kommit fram till följd av praxis. En sådan översyn skulle behöva beakta geografiskt stora kommuner, som i vissa områden även kan ha låg grad av kollektivtrafik på grund av geografiska aspekter.

9.2.2 Slå samman flera av de riktade statsbidragen till ett sektorsbidrag och tillför ytterligare resurser

Utredningens förslag: Majoriteten av stimulansbidragen till skolväsendet ska läggas samman till ett sektorsbidrag. Sektorsbidraget ska syfta till att stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar i syfte att öka likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen. Varje skolhuvudman för skolenhet med förskoleklass, grundskola och grundsärskola kan beviljas bidrag. Skolverket fastställer vid årets början beloppet för innevarande år för de som beviljats bidrag, och redovisar en preliminär beräkning för påföljande två år. Bidraget ska vara socioekonomiskt viktat. För att erhålla statsbidrag ska huvudmannen utifrån analyser av den egna verksamhetens utvecklingsbehov sammanställa en treårig handlingsplan för att stärka likvärdighet och undervisningskvalitet. Resultatet av handlingsplanen ska följas upp och redovisas. Statens skolverks regionala organisation ska följa huvudmännens arbete. Utöver existerande statsbidrag ska staten skjuta till ytterligare 3 miljarder årligen till det nya sektorsbidraget.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun ser positivt på förslaget. De riktade statsbidragen har inte varit bra för någon del av professionen, då dess styrning av verksamheten till och med kan ha lett till en försämring av likvärdigheten inom landet.

De erfarenheter som Skellefteå kommun haft av att delta i Skolverkets nationella satsning samverkan för bästa skola, som är uppbyggt som förslaget i betänkandet, har varit positiva. Att ta fram en långsiktig handlingsplan utifrån ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, som sedan Skolverket kan stötta genom dialog med akademin eller andra huvudmän anser Skellefteå kommun är en klok väg att gå.

Skellefteå kommun skulle dock se fördelar om även förskola och gymnasieskola omfattades av sektorsbidraget. Skellefteå kommun ser även att aspekter som geografi (glesbygd) behöver vara en del av sådant som ska ligga till grund för sektorsbidragets storlek. Att ha skolor långt från varandra är kostsamt eftersom det kan innebära små klasser i små skolor.

Skellefteå kommun anser sammantaget att sektorsbidraget behöver ses i ett sammanhang där demografisk utveckling behöver balanseras genom tillskott av generella statsbidrag för att upprätthålla och utveckla välfärden.

Sida 7(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

Utbildningsverksamheten i en kommun är en betydande del av kommunens budget och Skellefteå kommun anser att nettotillskottet av resurser till skolan behöver öka.

9.2.3 Förändra beräkningen av grundbeloppet

Utredningens förslag: Hemkommunen ska vid beräkningen av det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för varje elev i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun anser att förslaget är bra, då man inte ska kunna få ersättning för kostnader man inte har. Erfarenheter av konkurser eller nedläggningar av enskilda huvudmän har inneburit organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för Skellefteå kommun.

Även etableringsrätten för fristående skolor innebär ekonomiska utmaningar. Fristående skolors etablering har i flera fall inneburit att kommunala skolor fått färre elever per klass. Det gör att kommunala skolor blir dyrare i drift, något som Skellefteå kommun menar resulterar i betydande merkostnader för de skolor som kommunen måste ha kvar för att säkerställa att alla barn i kommunen kan erbjudas en plats i skola nära hemmet.

Slutligen ställer sig Skellefteå kommun frågande till att beräkningen av bidraget är möjligt att överklaga, vilket lär innebära att frågan kommer att avgöras i domstol. Skellefteå kommun skulle av den anledningen föredra att ett schablonbelopp, anpassat till regionen, togs fram.

9.2.4 Skolpengen följer i vissa fall eleven med viss fördröjning

Utredningens förslag: Bidrag till enskilda huvudmän för varje elev vid en skolenhet ska justeras med två månaders fördröjning när en elev byter huvudman under läsåret.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun anser att förslaget kan underlätta nuvarande organisation vid skolbyten. Dock ser Skellefteå kommun att ett bättre förslag skulle vara att fördröjningen av bidraget justeras till slutet av innevarande termin istället.

9.2.6 Frågan om ett större statligt sektorsbidrag behöver utredas vidare

Sida 8(9)

SKELLEFTEÅ KOMMUN

Utredningens förslag: Utformning och konsekvenser av ett större statligt sektorsbidrag, inklusive eventuella konsekvenser på skatteområdet, ska utredas vidare.

Skellefteå kommuns yttrande:

Skellefteå kommun förstår att frågan är komplex och att förslaget därför behöver utredas vidare. Dock anser Skellefteå kommun att den fortsatta utredningen bör prioriteras och färdigställas snarast.

Sida 9(9)